Jane Kønig





Detta är väl lite fjantigt men... Jag köpte ett halsband till mig själv. Med ett V på. Det var dags för någon slags symbol, inte minst ett riktigt smycke. Lagom diskret för att Victor inte ska skratta ut mig. Jag har, förutom när jag var riktigt liten och fick doppresenter, eller senare, en kort tid efter studenten, aldrig burit ett halsband som inte rostat. Och det bet jag sönder. Därmed var tiden inne för en kedjamed tillhörande hänge i förgyllt silver från Jane Kønig. Med i beställningen kom ett likadant till mamma inför morsdag. Då med ett M. (Lugn, hon kommer inte hinna få reda på något härifrån eftersom detta inlägg postas under bussfärden.)

Berså



Faktum är att jag, angående förra inlägget, redan har köpt på mig lite design. Ända sedan jag haft ett någorlunda intresse för formgivning och hippa mönster (trots min kärlek till svartvitt), och sedan jag insett det vackra i äldre människors ägodelar, har Berså varit en serie som tilltalat mig, och som jag längtat efter att känna på. Så för att fira mitt första A sen gymnasiet (ja, detta är ju i och för sig också ett gymnasiebetyg) bestämde jag mig för att slutligen lägga en order. Som en present till mig själv för den chockerande kämparglöden. Med följde därför en Rörstrand-assiett i Mon Amie. Och min första kaffeburk. Helt ok. Nu är frukosten fulländad framöver. Nästa steg är en glasburk till chiapudding. Samt en vinkaraff från valfritt märke. Och en oval ugnsform, i antingen gjutjärn eller koppar till alla gratänger och cannellonis och lasagner och chilaquiles som ska göras när sambostatusen är officiell. Kanske att också en såssnippa står på listan. Bara för att jag älskar det ordet, och inte äter alltför mycket varma såser. Vissa rasar antagligen över uttrycket. Så nej, helt fulländat var jag visst inte ännu. Men dessa assietter var ett minst sagt bra steg på vägen. Bered er!

Ribb

 
Lena terrade mig med matbilder inatt när jag redan hade svårt att sova. Första instinkten var att ge igen men löskokta ägg med majonnäs, dill och citron på surdegsbröd kanske inte är något att hurra för? Annat är hur sannolikt goda dessa tekoppar är att dricka kaffe ur. Lagom storlek, lagom öppen för att snabbt kyla ner, lagom tunna kanter. Det är nästan så att jag funderar på att köpa mig en egen när grabbarna flyttar ur huset om mindre än tre veckor. 800 spänn har man väl över för lite design?
Upp